fredag 24 februari 2012

Deltävling 4 kan bli en ’giganternas kamp’


Mitt i prinsessyran fortgår Melodifestivalen som vanligt. Efter två musikaliskt svaga deltävlingar är det dags för en rysare. Synd att det är så många bra bidrag i deltävling 1 och 4. Med några få undantag känns det som det mesta har varit utfyllnadsmaterial i 2 och 3.


1. Charlotte Perrelli ”The Girl”
Upphovsmän: Fredrik Kempe, Alexander Jonsson
Lite tuffare och tyngre komp än vi brukar förknippa med Charlotte Perrelli. Lär vara ett spektakulärt nummer med avancerad teknik i bakgrunden, s.k. video mapping. Charlotte dansar fram i ett par specialbeställda Louboutiniskor. Förra gången denna rutinerade artist deltog var 2008 och då vann hon med Fredrik Kempe låten ”Hero”. Finns det någon form av rim och reson bland TV-tittarna röstar de Perrelli till final.


2. OPA! ”Allting blir bra igen”
Upphovsmän: Michael Sideridis
Det kan inte vara lätt att komma efter superproffset Perrelli och innan pudelrockarna Dynazty. Opa! framför någon slags musikhybrid mellan svensk Taube och grekisk Theodorakis. Tyvärr saknas den grekiska intensiteten trots bouzouki. Jag hade hoppats på något mer dramatiskt och detta lär vara första och enda gången vi hör denna låt i årets tävling.

3. Dynazty ”Land Of Broken Dreams”

Upphovsmän: Thomas G:son, Thomas “Plec” Johansson
Dethär torde vara rock som går hem hos Europe-generationerna. Mainstreem och säkerligen för mesigt för Dead by April fansen. Man kan ana G:son influenserna även om man inte visste att han låg bakom låten. Dynazty bjuder oss t.o.m. på en modulation, något som det inte slösas på i denna MF-årgång. Jag tror på Andra chansen. 



4. Lotta Engberg och Christer Sjögren “Don´t Let Me Down”
Upphovsmän: Lasse Holm, Lars “Dille” Diedricson
Tävlingens mest rutinerade artister. Jag sitter på M/S Silja Serenade på väg mot Helsingfors och lyssnar på låtarna. Skulle jag höra ”Don’t Let Me Down” i dansrestaurangen skulle jag inte bli förvånad. En schlager med touch av Las-Vegas underhållning. Frågan är om Engberg-Sjögren generationen är tillräckligt generös för att ta bidraget vidare. Jag är inte helt säker på det.
 

5. Hanna Lindblad ”Goosebumps”
Upphovsmän: Hanna Lindblad, Linda Sundblad, Tony Nilsson.
3 minuter är för kort tid för att ödsla på några tysta sekunder. Jag förstod mig inte på Hannas förra bidrag från 2010. ”Goosebumps” är i alla fall en positiv utveckling men jag tror inte det räcker.




6. Axel Algmark ”Kyss mig”
Upphovsmän: Axel Algmark, Mattias Frändå, Jonathan Magnussen
Läste någonstans att detta kallas indiepop. Jag har försökt få kläm på definitionen ’Indiepop’ men om det låter som ”Kyss mig” är indiepop liktydig med Eldkvarn och Håkan Hellström. Dvs. nån slags svensk gubbpop. Det här är inte i min smak men jag kan förstå om låten ändå har en chans Men – kunde David Lindgren ta sig direkt till final så kan säkert Axel skrälla han med.


7. Lisa Miskovsky “Why Start A Fire”
Upphovsmän: Lisa Miskovsky, Aleksander With, Bernt Rune Stray, Berent Philip Moe
Snyggt och elegant men det gränsar till slätstrukenhet. Lisas gästspel i Mello-världen blir nog inte så långt även om låten förtjänar ett bättre öde.




8. Danny Saucedo ”Amazing”
Upphovsmän: Danny Saucedo, Peter Boström, Figge Boström
Danny har startnummer 32 och bara det indikerar att SVT gärna ser honom i final. ”Amazing” har mindre club-feeling än fjolårets ”In the club”. Denhär låten backar och gränsar åt Eric Saade hållet. I mina öron är det en hårfin genre-skillnad mellan Danny och Charlotte Perrelli. Det säger mer om Perrellis förnyelse än om Danny. Däremot är Dannys finalplats mer säkrad än Perrellis. 


Foto: Lilian & Lena

Inga kommentarer: