Kan du berätta lite om dig själv?
Jag är 23 år, uppväxt i Jeppo i finlandssvenska Österbotten. Musik har varit en viktig del sedan barnsben och från 15 års ålder har jag studerat seriöst på olika skolor, bl.a. pop- och jazzlinjen vid Yrkesinstitutet i Jakobstad och Berklee College of Music i Boston. Just nu studerar jag till sångpedagog på Musikhögskolan i Jakobstad. Min målsättning är att jobba med musik på heltid och framför allt att få skriva och framföra mina egna låtar och kompositioner.
I Euroviisut framförde du en låt som heter ”Cider Hill” – vad det din egen komposition?
Nej - den låten var skriven av Janne Hyöty och Paul Oxley.
Hur kom det sig att det blev du som framförde den i tävlingen?
Förra sommaren var jag på ett låtskrivarläger och då var både Janne och Paul där. Under en dag så jobbade vi ihop och det fungerande väldigt bra och resulterade i några låtar. Senare på hösten frågade de om jag kunde sjunga på demon till ”Cider Hill” som de skulle försöka få med i Euroviisut. Det gick bra eftersom YLE, Finlands TV, ville ha med låten och även ha mig som artist, vilket var väldigt kul. Det är ju inte alltid självklart att den som sjunger på demon får sjunga i tävlingen.
I finalen blev du tvåa – var kändes det?
Det var en stor överraskning. Jag trodde väldigt mycke på låten men man vet ju aldrig. Speciellt som detta var en ballad. Dessutom var det tre bidrag i finalen med Österbottniska, Finlandsvenska artister. Det var fantastiskt roligt men det gjorde också att oddsen blev osäkra och det fanns också stor risk för att det skulle splittra rösterna för mycket. Men jag måste säga att jag fick ett fantastiskt stöd från hemmaplan och ”Cider Hill” har dessutom fått ett mycket bra mottagande. De flesta tycker det är en proffsig låt som är kommersiellt gångbar.
Var du besviken över att du inte vann?
De första 10 sekunderna då jag var så snubblande nära men inte sen. Jag är jättetacksam och glad att det gick så bra.
Kommer du att försöka delta fler gånger?
Kanske men inte nu inkommande år. Det tar ju väldigt mycket tid i anspråk och nu vill jag i första hand fokusera på min kommande skiva
Har Euroviisut påverkat din karriär?
Jag har fått betydligt fler förfrågningar och framträdanden. Mestadels i de svensktalande trakterna i Finland. Tyvärr inte så mycket på finskt håll som jag hoppats på.
”Cider Hill” är en ballad men vilken typ av musik föredrar du?
Jag är allätare och gillar allt från pop, jazz, R’n’B, soul till visor och folkmusik. Jag har även tagit sånglektioner i klassisk sång och sjungit i ett progressivt rockband.
Vilka är dina musikaliska förebilder?
Jag har många men om jag ska nämna några som är extra speciella så är det Joni Mitchell och John Mayall eftersom de är bra artister och låtskrivare. Bland svenska artister gillar jag Veronica Maggio. När jag var lite var Roxette storfavoriter. ”Dressed for success” är en låt som jag mimade till framför spegeln.
Jag har en hel del halvfärdigt material och många idéer. Upplägget börjar klarna men jag behöver mer material och jag ska liera mig med andra låtskrivare. Målsättningen är att albumet ska vara klart innan årsskiftet. Just nu har jag en ny singel ute som heter ”1000 män”. Den spelas en hel del på finlandssvenska Radio Vega men också på finska radiokanalen Radio Suomi. Jag har även sjungit in en finsk version men har inte bestämt om den ska släppas ännu. På samma singel finns en akustisk version av ”Cider Hill”.
Vilken typ av musik ska den kommande skivan innehålla?
Det blir ett popalbum med ca 13 låtar. Jag vill även ha med 3 bonus tracks i andra musikstilar för att visa att jag har en musikalisk bredd.
Har du något skivbolag i Finland?
Nej och jag gillar ju att göra musik i olika stilar och det kan vara svårt att förverkliga om man är knuten till ett stort skivbolag. Givetvis skulle jag inte tacka nej per automatik om jag fick ett erbjudande men för tillfället är min plan att starta ett eget bolag.
Har du några planer på att få ut dina låtar i Sverige?
Eftersom jag gör det mesta själv så har det varit fullt upp med att marknadsföra mina låtar i Finland fram tills nu. Men jag vill absolut försöka komma in på den svenska marknaden. En synpunkt som jag fått är att det kan vara knepigt med min svenska accent. Jag sjunger på en svenska som är ett mellanting mellan finlandssvenska och rikssvenska. Å andra sidan kan det också vara en fördel och ganska charmigt. Man vet inte förrän man har prövat.
Tror du att det är möjligt att försörja sig på musiken?
Ja det tror jag även om det inte är lätt. Däremot tror jag det är viktigt att vara låtskrivare och inte enbart artist.
Det finns ju otroligt många artister i den svensktalande delen i Finland, i förhållande till befolkningen. Är det stor konkurrens er emellan?
Nej det är det inte. Man håller ihop, hjälps åt och rekommenderar varandra om man får förfrågningar om gigs som man inte själv kan ta.
Hur är din relation till Eurovision Song Contest - är det nåt som du följt under tidigare år?
Absolut. Sedan jag var liten. Att själv få vara med har varit lite av en dröm.
Vad tycker du om årets vinnarlåt ”Satellite”?
Jag tycker den är bra. Det är en charmig och catchy låt och Lena har en häftig accent.
Vilken var din egen favorit i år?
Jag gillade Maltas låt ”My Dream”. Sångerskan Thea Garrett hade nåt extra, både hennes röst och utstrålning. Anna Bergendals låt var också jättebra och det var verkligen tråkigt att hon inte gick till final.
En sista fråga – vilken är din absoluta favorit bland Eurovisions repertoaren?
Min storfavorit är Sertabs ”Everyway That I Can”. Jag är också förtjust i ”Molitva” med Marija Šerifović . När jag var liten var Charlotte Nilssons ”Take Me To Your Heaven” en klar favorit.
Lycka till Nina med studier, nya albumet och alla andra projekt.
Intervjun gjordes 18 juli 2010.
Foton: Lilian, ninalassander.com
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar