- I unga år spelade jag fotboll i Danmark men för övrigt har jag inga musikaliska relationer till landet och inte heller till Island.
Hur var det egentligen att delta i Idol förra året?
- Jag måste erkänna att jag var en smula orolig. Var det verkligen så smart eller var det inte. Jag pratade en hel del med min familj och mina vänner. Dessutom började det hela av en slump, i Göteborg. Jag råkade bo på samma hotell som Idol-folket. Jag var där för att spela in låtar till mitt album och de höll på med uttagningar. Någon i teamet upptäckte mig och de kom och frågade om jag ville delta i uttagningen. Jag, och min 24-årige son som var med mig, började skratta. Det kändes verkligen som en mindre lyckad idé. Jag var dessutom för gammal - tyckte både han och jag.
Nästa morgon vid frukosten så säger min son – "varför gör du inte ett försök?" Det var så det startade. Jag fick en av tävlingens ’gold tickets’. Det är artister som utses av musikindustrin eftersom de anses vara bra för tävlingen. Det gjorde att jag inte behövde ’köa’ in i tävlingen. Det var också ett krav från min sidamed tanke på att jag jobbat som professionell artists i många år, i olika sammanhang.
Det gick som ni vet vägen och med hela mitt hjärta kan jag säga att Idol är en av de bästa upplevelser jag någonsin varit med om! Detta trots att vi levde så nära inpå varandra. Och trots den begränsade rörelsefrihet vi hade. Det var verkligen en udda upplevelse för en som är nästa 50 år.
Du fick ju lite grand av en fadersroll i tävlingen. Hur kändes det?
- Det var en nytändning även om jag blev en form av fadersfigur för deltagarna. Många var ju tonåringar men vi hade så himla kul och jag lärde mig massor från dessa unga artister. Ibland kände jag mig som en vampyr som sög i mig deras unga ’blod’. Jag fick en hel del frågor vilket inte var så konstigt med tanke på min ålder och erfarenhet. Jag försökte alltid ge min ärliga åsikt och goda råd utan att ’köra upp sanningen i halsen på dem’.
- Absolut. Eurovision Song Contest är en tävling som inte går att jämföra med något annat. Skulle jag ge mig in i Eurovisionen igen så är det på blodigt allvar. Jag är ett stort fan av tävlingen och som tur är finns det ingen åldersgräns. Jag vore underbart att delta i tävlingen igen! Jag vet inte när, hur och på vilket sätt men jag är definitivt villig att göra ett försök.
För vilket land skulle du vilja tävla?
- Det spelar egentligen ingen roll. Eurovisionen är inte begränsat till länder. Det är som en egen planet. Mitt första försök att ta mig in i tävlingen var på 90-talet medan jag bodde Norge och då var det fortfarande symfoniorkester som ackompanjerade. Oavsett symfoniorkester eller inte så älskar jag tävlingen och på ett eller annat sätt vill jag vara delaktig i den någon gång framöver…
- (Skratt) Oavsett vad som händer så kommer mitt hjärta att vara med i Eurovision! Om inte annat så i publiken. Egentligen är det ju helt underbart att vara åhörare: gå in i arenan, njuta och ha kul av en spektakulär show. Jag var faktiskt i Globen när Carola vann Melodifestivalen med ”Evighet”.
Så med andra ord. Vi föreslår att du slår en signal till Christer Björkman!
- Oavsett om han svarar eller ej och bortsett från Melodifestival och Eurovision så finns det möjlighet att se och höra mig i andra samband. Till exempel kommer jag att göra ett antal julkonserter i Malmö i samarbete med Fredrik Kempe.
Intervjun gjordes i samband med Watts Up festivalen i Jakobstad, Finland. Intervjun finns även publicerad på Poplight.
Geir Rönning representerade Finland i Eurovision Song Contest 2005 med låten "Why".
Foto: Teija (från Geirs uppträdande på Engelen 31 juli 2011) och Lilian
