Melodifestival - JA tack! "Mello" - NEJ tack!

Jag erkänner redan i denna inledande mening att jag tar risken att uppfattas som språkkonservativ.  Jag gillar inte 'slangifiering' av språk och jag erkänner att jag har väldigt svårt att ta till mig ordet "MELLO" som numera verkar vara en etablerad benämning för Melodifestivalen. Evenemangståget tuffar igång från Karlskrona på lördag och under sex veckor kommer det att vimla av 'Melloreportage' i allehanda medier.

Jag kanske blir betraktad som en urtida språkdinosaurie ifall jag erkänner att jag fortfarande har lite problem med att Melodifestivalen inte längre får kallas "Schlagerfestivalen". Schlager är ett musikaliskt begrepp som dök upp redan på 1870-talet. Det betyder lite förenklat ett musikstycke som slår igenom och blir populärt. Alla som medverkar i Melodifestivalen torde ha som mål att skapa ett odödligt bidrag som överlever - till kommande generationers glädje, dvs. en schlager. Det talar för att Schlagerfestivalen och schlagerbidrag fortfarande är relevanta och excellenta benämningar.

Det finns en rädsla för att kopplas ihop med något som uppfattas som gammalt eller otrendigt. Men blir saker och ting mer trendiga om man uppfinner nya slangord? Jag tror inte det. Schlager är trots allt ett etablerat begrepp på en hit och kanske blir det fler låtar som uppnår hitstatus ifall de kallas 'schlagerlåt' istället för 'mellolåt'.

"Mello' låter som namnet på ett tuggummi och 'Mellobidrag' som ett bidrag till roliga timmen eller dagistoppen. Inte som en potentiell internationell hit. Däremot tycker jag att 'Mellofågeln' skulle vara ett bra namn på Ernst Billgrens statyett som vinnaren får.

I väntan på att Schlagerfestivalen ska bli retrotrendig och få återvända till vokabulären får jag väl nöja mig med Melodifestivalen.

PS: Jag ogillar även särskrivningar. Dessa är ett otyg som breder ut sig likt mögelsporer och infiltrerar sig i ordkonstens fundament!

Foto: SVT.SE, media-corner.nl, Lilian

Petra Mede är vår ledsagarinna i Eurovisionen 2013

 

Äntligen! Efter månader av spekulation vet vi vem som ska leda ett av världens största TV-produktionen. När Petra Mede äntrade scenen på dagens presskonferens var det många förvånande utrop och ett flertal personer utbrister: "varför har vi inte tänkt på henne". Själv var jag helt övertygad om att det skulle bli Lena Philipsson.

Petra Mede kommer att klara uppgiften med glans och inte ens Christer Björkman kommer att vara 100% säker på att han har full kontroll över denna spontana, humoristiska och mogna kvinna! Betänk att Petra födde sitt första barn för 6 veckor sedan, vid 42 års ålder, och nu står på Operaterrassens scen iklädd en förtjusande Lars Wallin klänning. Visst blir man lite lätt imponerad.

2009 var Petra programledare för Melodifestivalen. Sedan dess har hon dykt upp i ett flertal TV-produktioner. Hon pratar engelska och franska flytande och verkar ha nerver av stål. Bland annat detta har gjort att SVT hade hennes namn högt på listan redan innan hon själv visste om det. Christer Björkman berättar att man har stött och blött många aspiranter men hela tiden kommit tillbaka till Petra som det optimala valet. I augusti fick hon frågan och det blev ett tveklöst JA.
- Min policy i livet, efter 42 år, och det är betydligt roligare att säga ja än att säga nej.

Edward af Sillén var en annan mycket nöjd person idag. Han berättar att Petra var hans absoluta etta på önskelistan, redan samma kväll som Loreen vann. De känner varandra sedan MF 2009 och kommer att tillsammans jobba ihop manuset. Daniel Rehn är den tredje spelare i manusgruppen. Att hitta den rätta humoristiska tonen är den stora utmaningen. Det måste vara en humor som förstås av alla tittare oavsett land. Petra vill samtidigt påpeka att det inte är något humorprogram hon ska leda.

Petra berättar att hennes förebilder i Eurovisionssammanhang är starka kvinnor som Lill Lindfors, Åse Kleveland (ESC 1986) och Anke Engelke som var en av tre programledare i Düsseldorf 2011. Tappa kjolen eller visa kroppsdelar lär inte bli aktuellt. Just nu vet vi inte heller om det blir Lars Wallin eller någon annan som designar hennes festblåsor.

Hennes eget förhållande till Eurovision Song Contest betecknar hon som sunt.
- Det betyder att jag inte kan alla årtal och alla låttexter, som vissa av min vänner.... t.ex. Edward af Sillén....(skratt).

Text & foto: Lilian

Danska barfota-Emmelie till Eurovisionen 2013

Danmark har en vinnare och jag är enig med danska folket: "rätt låt som vann". Emmelie De Forest sjöng "Only Teardrops" ackompanjerad till toner av en (i mina öron) irländskklingande flöjt. Grattis! Jag tror att Danmark har säkrat en finalplats 18 maj.

Barfota och lagom rufsig i håret slog Emmelie ut välansade Eric Saade-kopian Mohammed Ali samt schlager-Simone, som hade influerats av både Charlotte Perrelli och Helena Paparizou vad gäller musikgenre (schlager, dvs Perrelli), klänning och danssteg (Perrelli + Paparizou). Vinnarlåten är skriven av rutinerade Lise Cabble, som bland annat skrev danska vinnarlåten 2011:  "New Tomorrow" med gruppen A Friend In London.

I en tidigare intervju läser jag att Emmelie De Forest' första konsertminne var när Nana Mouskouri uppträdde i Aarhus och Emmelie gav blommor till henne (http://fandalism.com/deforest). Kan man ha ett bättre minne? Knappast. Önskar att jag också hade Nana som start på mina egna konsertupplevelser.

För övrigt kändes det som att nivån på de danska bidragen var något lägre än de senaste åren. Det var för många bedagade, programmerade Eurodiscolåtar i samma tempo. Skönt att en låt som avviker tar hem segern.

(Photograph courtesy of Bjarne Bergius Hermansen, dr.dk)




Source: dr.dk

Vinnare som vill tävla i Eurovisionen 2013

De nationella uttagningarna duggar tätt när 39 länder ska utse sina representanter till Eurovision Song Contest 2013 i Malmö. Det finns många nya artister som vill pröva lyckan men det är också intressant att se hur före detta vinnare gärna återvänder till tävlingen. Man kan börja med att titta på grannländerna Danmark och Island och på hemmaplan i Sverige.

Danmark:
En av mina favoriter från Eurovisionen 2009 är Danmarks Niels Brinck. I år tävlar han i den danska finalen med egna låten ”Human”. Ska bli intressant att se om han står sig i konkurrensen med artister från X Factor och diverse andra tävlingskoncept.

Lyssna på Brincks låt ”Believe Again” från 2009


Danmark är det enda nordiska landet som håller sig till en traditionell final 26 januari. Ingen utdragen process med en massa deltävlingar. Mer om Dansk Melodi Grand Prix kan du läsa HÄR.

 







Island:
En annan storfavorit från 2009 är Islands Yohanna som kom tvåa i Moskva med "Is It True". I år är det dags för ett nytt försök. Men hon får konkurrens från en annan Isländsk vinnare – Birgitta Haukdahl som tävlade med ”Open Your Heart” i Riga 2003.
Lyssna på de isländska bidragen HÄR:


Sverige:
Bland de 32 svenska bidragen finns en vinnare och det är Tommy Körberg. ”Stad i ljus” från 1988 är idag en klassiker med Eurovisionens mest kända piccolotrumpetinsats av Urban Agnas. Återstår att se om Tommy blir lika framgångsrik med sina tre kompisar, Claes Malmberg, Johan Rabaeus och Mats Ronander i kvartetten Ravaillacz. Låten heter i alla fall ” En riktig jävla schlager”.



Ett antal andra bekantingar, dock inte vinnare, gör också entré:
Pernilla Wahlgren, Hanna Hedlund och Jenny Silver i konstellationen Swedish House Wives sjunger låten ”On Top Of The World”.
Att originaluppsättningen av Army of Lovers (Alexander Bard, Jean-Pierre Barda, Camilla Henemark) skulle försonas trodde jag aldrig efter att ha läst Camilla Henemarks självbiografi. Titeln ”Rockin’ The Ride” bådar i alla fall gott. 
Sen har vi också Sylvia Vrethammar, Caroline af Ugglas, Sean Banan, David Lindgren, Ulrik Munther, Martin Rolinski (tidigare BWO), Cookies N Beans, Erik Segerstedt (tidigare EMD) och kanske nån fler som jag glömt.
Här är listan på alla artister.

PS: Alexander Bard har faktiskt vunnit som låtskrivare 1989 med Tommy Nilssons ”En Dag”.

Aten-tips inför 2013 och en fråga till Oraklet i Delfi

Oraklet i Delfi, gudarna på Olympia eller EU. Ja det är inte lätt att veta vem som kan sia om framtiden i Grekland.

Aten drabbas troligen hårdast av den kris som Grekland befinner sig i men trots allt finns det folk som tror på framtiden och vågar öppnar nya restauranger, affärer, barer och andra verksamheter. I vissa fall kanske det inte finns något val då man blivit av med sitt tidigare jobb.

Jag tillbringade julen i Aten, umgicks med goda vänner och besökte en del gamla och nya etablissemang. Oavsett man har jobb med kraftigt reducerad lön eller inget arbete alls så försöker gemene man göra sitt bästa för att leva ett någorlunda normalt liv. Det fantastiska vädret bidrog säkert till fullsatta caféer.


Här är några av ställen som jag kan rekommendera.

Mama Roux. Ligger nära Monasteraki på Aiolou 48. Maten är en mix av grekiskt, amerikanskt och asiatiskt. Bra priser och det röda husvinet var bland de bättre jag druckit. Kvalitén kan ju vara synnerligen varierande när det gäller grekiska viner. Finns på Facebook.
I närheten ligger torget Plateia Agias Eirinis och där ligger ett flertal ställen som är perfekt för "people watching". T.ex. Rooster och Tailor Made


Vinbaren Oinoscent är ett trevligt tillskott på Voulis 45-47. Stylish winebars är något som jag saknat i Aten. Oinoscent har fler än 500 viner i sitt lager som man kan köpa, både grekiska och utländska. Har ingen hemsida men finns på Facebook. 

I stadsdelen Halandri (Χαλάνδρι) ligger det nyöppnade stället Melouk vars specialitet är en sorts friterade minimunkar som kallas Lokomades  (Λουκουμάδες). De kan fås med både salta och söta tillbehör. Kvällstid omvandlas stället till bar med DJ. Satsa på cocktails. Vinurvalet litet och inte speciellt bra. Adressen är Kolokotronis 5 i Halandri.
Webbsida finns men bara på grekiska.

Om man tar pendeltåget (gröna linjen) och åker till ändstationen hamnar man i fashionabla stadsdelen Kifissia. Där finns superdesignade hotell Semiramis. Det är Karim Rashid som ligger bakom den exceptionella designen med fokus på plexiglas i pastellfärger.Hotellet ingår i YES Hotels jag rekommenderar även ett besök på New Hotel i centrala Aten.
  

En trevlig restaurang i Kifissia-området är Tzitzikas kai Mermigas på Drosini 12-14. Det finns ytterligare två restauranger varav en ligger nära Syntagma på Aischilou 26 och den andra i Halandri, på Georgiou / Eschilou 26 (Γεωργίου & Αισχύλου 26).

Höll på att glömma ett favoritställe bland vännerna. Det är Transistor, som ligger på Protogenous 10 i centralt belägna Psiri. Här är alltid mycket folk, bra stämning och cigarettröken ligger tät som en Lützendimma.

Klubben Stavros tou Notou på Frantzi str. & 37 Tharipou str. har levande musik och jag skulle närmast likna den vid Debaser. Det är alltså ingen bouzoukia. Jag var där och lyssnade på sångaren Maraveyas och hans band Ilegal. Musiken var en härlig mix av latino, grekiskt, jazz med mera. Extremt duktiga musiker som tilltalar alla ålderkategorier.

I området Gazi finns ett enormt utbud av barer, sklubbar och restauranger. Baren Shamone är just nu ett av inneställena där man ofta får höra liveframträdanden. Jag hamnade där en söndag då Mando uppträdde. Hon representerade Grekland i Eurovisionen 2003 ("Never Let You Go").

Adress: 46 Konstantinoupoleos Str., Gazi (Keramikos metrostation). Finns på Facebook.


Det finns vissa ställen som står över alla andra. Det är knappt att jag vill dela med mig av detta 'hål i väggen' som heter Archangelos / Αρχάγγελος. Hit hittar man inte om man inte vet adressen. Det är trångt, rökigt och allsång till dramatiska grekiska sånger. Alla sjunger med och alla kan alla texter (även jag efter ett tag). Räkna inte med att höra några grek-eurovision-schlagers, bortsett från eventuellt Marinella. Adress: Κίμωνος 1 & Πλατεία Ραμνές (από Κωνσταντινουπόλεως 177, παραπλεύρως ΕΛΤΑ).

Längtar redan tillbaka till detta land som jag trivs så mycket i, oavsett kris eller inte. Det kanske är läge att trots allt fråga oraklet i Delfi eller gudarna på Olympia om framtiden.....

Foto, text: Lilian

Thanks a lot to friends and family for your hospitality and for introducing new places!