I helgen inträffade årets största skräll i Melodifestivalen 2013. Då gick ett otippat och ett nedskrivet bidrag direkt till finalen. Det känns ganska skönt och jag är extra glad över att min favoritlåt i årets upplaga - State of drama med ”Falling” är i final.
Det motbevisar teorin om att det bara är kändisartister som går till finalen. Fast i Ravaillicz fall med Tommy Körberg i spetsen har nog kändisskapet en viss betydelse. Låten ”En riktig jävla schlager" är knappast värd en sådan placering. Eller så är det så enkelt att TV-tittarna halvvägs in i Melodifestivalsturnén börjar bli trötta på dansande technopojkar och det gjorde att Eddie Razaz inte ens tog sig in bland de fem bästa.
Finaltippade Martin Rolinski och Caroline af Ugglas gick till andra chansen. Allt börjar tyda på att andra chansen blir en rysare.
De nationella uttagningarna duggar tätt när 39 länder ska utse sina representanter till Eurovision Song Contest 2013 i Malmö. Det finns många nya artister som vill pröva lyckan men det är också intressant att se hur före detta vinnare gärna återvänder till tävlingen. Man kan börja med att titta på grannländerna Danmark och Island och på hemmaplan i Sverige.
Danmark:
En av mina favoriter från Eurovisionen 2009 är Danmarks Niels Brinck. I år tävlar han i den danska finalen med egna låten ”Human”. Ska bli intressant att se om han står sig i konkurrensen med artister från X Factor och diverse andra tävlingskoncept.
Danmark är det enda nordiska landet som håller sig till en traditionell final 26 januari. Ingen utdragen process med en massa deltävlingar. Mer om Dansk Melodi Grand Prix kan du läsa HÄR.
Island:
En annan storfavorit från 2009 är Islands Yohanna som kom tvåa i Moskva med "Is It True". I år är det dags för ett nytt försök. Men hon får konkurrens från en annan Isländsk vinnare – Birgitta Haukdahl som tävlade med ”Open Your Heart” i Riga 2003.
Lyssna på de isländska bidragen HÄR:
Sverige:
Bland de 32 svenska bidragen finns en vinnare och det är Tommy Körberg. ”Stad i ljus” från 1988 är idag en klassiker med Eurovisionens mest kända piccolotrumpetinsats av Urban Agnas. Återstår att se om Tommy blir lika framgångsrik med sina tre kompisar, Claes Malmberg, Johan Rabaeus och Mats Ronander i kvartetten Ravaillacz. Låten heter i alla fall ” En riktig jävla schlager”.
Ett antal andra bekantingar, dock inte vinnare, gör också entré:
Pernilla Wahlgren, Hanna Hedlund och Jenny Silver i konstellationen Swedish House Wives sjunger låten ”On Top Of The World”.
Att originaluppsättningen av Army of Lovers (Alexander Bard, Jean-Pierre Barda, Camilla Henemark) skulle försonas trodde jag aldrig efter att ha läst Camilla Henemarks självbiografi. Titeln ”Rockin’ The Ride” bådar i alla fall gott.
Sen har vi också Sylvia Vrethammar, Caroline af Ugglas, Sean Banan, David Lindgren, Ulrik Munther, Martin Rolinski (tidigare BWO), Cookies N Beans, Erik Segerstedt (tidigare EMD) och kanske nån fler som jag glömt.
Här är listan på alla artister.
PS: Alexander Bard har faktiskt vunnit som låtskrivare 1989 med Tommy Nilssons ”En Dag”.
Fram till i onsdags var Friðrik Ómar ena halvan i Euroband – Islands representant i Eurovision 2008. Efter onsdagens konsert på Göta Lejon vet jag bättre. Friðriks repertoar spänner över betydligt mer än eurodiscolåtar i ”This is my life”-stilen.
Initiativet till konserten var från Friðrik själv med bistånd av Isländska ambassaden. Han backades upp av ett 5-manna isländska band med brorsan som trummis samt tre svensk sångare, sångerskor. Repertoaren bestod till stor del av kända låtar av kända artister som Al Green, Ray Charles, Robbie Williams, Elvis och Fridriks favoriter George Michael och Queen. Friðrik överraskade också med egna låtar som ”Rosie” och ”I Want To Know” plus en ypperlig version av ”Stad i Ljus” (Tommy Körberg, ESC 1988).
En av kvällens gästartister var Yohanna som tog Island till en andra plats i Eurovisionen 2009 med ”Is It True”. Kul att höra och se henne igen. Det är ganska precis två år sedan jag träffande henne på en pre-Eurovision konsert i Amsterdam och då var hon väldigt ung, blyg och oerfaren vad det gäller framträdanden utanför Island. Idag utstrålar hon säkerhet, erfarenhet och har inga problem med att ta över scenen på egen hand. Sångrösten är fortfarande lika kristallklar.
I det avslappnade mellansnacket fick vi bland annat veta att Friðrik gjort 11 utsålda Elvis-konserter i Reykjavik, att ”Stad i ljus” är en jullåt på Island och att 2006 var ett dåligt år med hjärtsorg. Numera är Friðrik betydligt gladare tack var sin nya kärlek. Sedan ett år är Friðrik bosatt i Stockholm och det ska bli intressant att se i vilka sammanhang han dyker upp framöver.
Kvällens sista överraskning var när andra halvan av Euroband, Regína Ósk, äntrar scenen och tillsammans med Friðrik river av ”This is my life”. En låt som kan betraktas som en klassiker på dansgolven i Eurovisionssammanhang.
För ett litet land som Island ger Eurovision Song Contest en fantastisk möjlighet att visa omvärlden vilken artistpotential där finns. Förr eller senare hoppas jag kunna åka på en ESC-final i Reykjavik.
