Jag erkänner redan i denna inledande mening att jag tar risken att uppfattas som språkkonservativ. Jag gillar inte 'slangifiering' av språk och jag erkänner att jag har väldigt svårt att ta till mig ordet "MELLO" som numera verkar vara en etablerad benämning för Melodifestivalen. Evenemangståget tuffar igång från Karlskrona på lördag och under sex veckor kommer det att vimla av 'Melloreportage' i allehanda medier.
Jag kanske blir betraktad som en urtida språkdinosaurie ifall jag erkänner att jag fortfarande har lite problem med att Melodifestivalen inte längre får kallas "Schlagerfestivalen". Schlager är ett musikaliskt begrepp som dök upp redan på 1870-talet. Det betyder lite förenklat ett musikstycke som slår igenom och blir populärt. Alla som medverkar i Melodifestivalen torde ha som mål att skapa ett odödligt bidrag som överlever - till kommande generationers glädje, dvs. en schlager. Det talar för att Schlagerfestivalen och schlagerbidrag fortfarande är relevanta och excellenta benämningar.
Det finns en rädsla för att kopplas ihop med något som uppfattas som gammalt eller otrendigt. Men blir saker och ting mer trendiga om man uppfinner nya slangord? Jag tror inte det. Schlager är trots allt ett etablerat begrepp på en hit och kanske blir det fler låtar som uppnår hitstatus
ifall de kallas 'schlagerlåt' istället för 'mellolåt'.
"Mello' låter som namnet på ett tuggummi och 'Mellobidrag' som ett bidrag till roliga timmen eller dagistoppen. Inte som en potentiell internationell hit. Däremot tycker jag att 'Mellofågeln' skulle vara ett bra namn på Ernst Billgrens statyett som vinnaren får.
I väntan på att Schlagerfestivalen ska bli retrotrendig och få återvända till vokabulären får jag väl nöja mig med Melodifestivalen.
PS: Jag ogillar även särskrivningar. Dessa är ett otyg som breder ut sig likt mögelsporer och infiltrerar sig i ordkonstens fundament!
Foto: SVT.SE, media-corner.nl, Lilian
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar