In love with Greece despite crises, strikes and garbage

Back from Greece with mixed feelings, crises, strikes and fantastic friends. At island Poros there are not much reminding me about the ongoing financial crises. People are talking about 20-30% loss in business during the tourist season. On the surface life goes on but of course I cannot not see the thoughts behind.

Tillbaka från Grekland med blandade känslor, kriser, strejker och fantastiska vänner. Att tillbringa några dagar på ön Poros gör det lätt att glömma den pågående krisen. Folk pratar om ett tapp på 20-30% under turistsäsongen. På ytan pågår livet som vanligt men vad som sker bakom och i folks tankar är oklart.

Arriving in Athens and the crisis is more significant. During my three days several strikes were going on. In metro, busses, taxi, air aviation, garbage workers and cultural employees which closed most of the museums.  If the strikes have any impact is unclear, except they are making the daily life even more difficult for the inhabitants and irritating tourists who are not able to visit Acropolis and other sights.

Kommer till Aten och krisen blir genast mer uppenbar. Under mina tre dagar pågick ett flertal strejker. Metro, bussar och taxi stod stilla, sophämtningen lika så, flygledarnas aktioner gör att i princip alla flyg försenas och kulturarbetarna gjorde att de flesta museer var stängda. Ingen verkar kunna säga om strejkerna har någon effekt förutom att de gör det dagliga livet ännu besvärligare för invånarna och irriterar turister som inte kan besöka Akropolis och andra sevärdheter.


It’s oblivious for everybody that almost nobody is satisfied with the politicians and the ongoing situation with increasing tax burden and decreasing salaries. Giorgos Papandreou must have one of the most difficult and thankless jobs in Europe right now. Not even a Papandreou T-shirt is a success nowadays.  But what is the alternative? Nobody knows. No savior is visible on the horizon. The frustration grows, conspiracy theories flourish and people are talking about starvation and distress the coming years.
Det är uppenbart för alla att närapå ingen är nöjd med politikerna och situation med höjda skatter och sänkta löner. Giorgos Papandreou måste ha ett av Europas svåraste och mest otacksamma jobb. Inte ens en Papandreou T-shirt verkar vara någon större hit. Men vad är alternativet? Ingen vet. Ingen frälsare är synlig i horisonten. Frustrationen växer, konspirationsteorier frodas och folk talar om svält och nödläge de kommande åren.

With garbage in every corner and a city literally covered by a gray, wet blanket, there are still laughter and joy. I admire all my fantastic friends (despite I had no time to meet you all). You are still keeping up the spirit with your humor and sarcasm, with your generosity and ability to enjoy the moments that are given. Or as Vivi says: “We might be without money but as long as we have friends we are not poor”.

Med sopor i varje gathörn och en stad som bildligt talat verkar vara täckt av en grå, våt filt så finns det fortfarande skratt och glädje. Jag beundrar mina fantastiska vänner (tyvärr hann jag inte träffa er alla). Ni håller humöret uppe med er humor och sarkasm, med er generositet och förmågan att njuta av de stunder som ges. Eller som Vivi säger ”Vi kanske är utan pengar men så länge vi har vänner är vi inte fattiga.”


The conclusion for me is easy - to go back as soon as possible. Meanwhile I’m listening to my latest purchase of Greek music: Antonis Remos, Natassa Theodoridou, Haris Alexiou, Anna Vissi, Mihalis Hatzigiannis, Eleni Tsaligopoulou, Despina Vandi.
Min slutsats är enkel – jag åker tillbaka så snart möjlighet ges. Under tiden lyssnar jag på mina senaste inköp av grekisk musik: Antonis Remos, Natassa Theodoridou, Haris Alexiou, Anna Vissi, Mihalis Hatzigiannis, Eleni Tsaligopoulou, Despina Vandi.

To all my friends I just want to say that - you are always on my mind!
Είστε πάντα στο μυαλό μου
Till mina vänner vill jag säga - ni är alltid i mina tankar!