Lördagmorgon och Svandunen är nu på plats i resväskan (eller kappsäcken som vi säger på finlandssvenska).
Igår fredag var jag på middag med goda vänner och tack vare dem så insåg jag att det är en självklarhet att jag ska drapera mig med några av svandunen på resan mellan Stockholm och Helsingfors. Det må vara en kort flygresan på 50 minuter men givetvis gäller det att hålla stilen ”from the very beginning”. Frågan är bara vilken av färgerna ska jag välja? Tror det blir en blå och en vit!
Nästa fråga som jag fått från mina logistiskt tänkande vänner är angående boa-transporten och hur den ska hanteras i samband med semifinalen och finalen? Ärligt talat så vet jag inte. Men eftersom det är min schlager-kompis-Roger som ansvarar för boa-koreografin så utgår jag från att han har tänkt ut hur vi ska transportera svandunen. Jag hoppas det blir i någon glittrig och glamorös väskvariant. Vi kan ju inte komma med varsin platskasse från Stockmann, Prisma eller Halpa-Halli.
Och även om jag räknar med att det kan vara kyligt i Finland så kan man inte iklä sig 5 st bo'or på en gång. Är vi inte allergiska innan så lär vi bli.
Repetitionerna började i torsdags. Några insider tips är att Bulgarien har gjort bra ifrån sig. Intressant! Vitryssland och Cypern var si sådär. Israel har gjort ett gott intryck på pressen. Schweiz bra och Holland professionella. Ja ja – det är långt kvar och många repetitioner innan något över huvudtaget är avgjort.
Har precis fått veta att Hanna Pakarinen – vårt finländska hopp – uppträder på söndag i något som heter Bio-Rex. Kanske läge att ta sig en förhandslyssning på henne. Personligen är jag skeptisk till låten men många verkar gilla den och framförallt henne. Frågan är hur långt det kommer att räcka.
Återkommer snarast med mer nyheter. Det verkar också finnas ett sug efter skvaller och skandaler. Ska se vad jag kan göra åt saken!
2 kommentarer:
PS! Jeg synes du bør høre litt ekstra på den swingende glade latino-låten fra Norge. Guri ruler - send henne til finalen :-)
Pål
Hej Lilian!Nu är du där och det börjar arta sig förstår jag.Håll ställningarna så släkten får veta allt som händer,tur att vi har dig!Lycka till.Moster.
Skicka en kommentar