På jakt efter schlager i Budapest

Detta är inte en schlager-drottning utan en Unicum-drottning!

Som jag skrev tidigare så har ungrarna problem med att finna en låt att skicka till Moskva. Den första blev diskad och när man valt er ersättare så hoppade hon av. Jag är i Budapest sedan i torsdags och fram tills tisdag har jag tid att finna huruvida det finns nån schlager feeling i denna stad. Såhär långt har jag inte haft nån framgång.
Merparten av fredagen spenderades hos en annan typ av idol - nämligen hos familjen Swack. Denna familj har ett eget museeum eftersom de är stora berömdheter i Ungern och andra länder med, för sin uppfinningen av Unicum. Ett livselexir för många i min bekanskapskrets. Denna dryck har räddat magar efter kraftfulla middagar, pigga upp när man behöver en omstart eller helt enkelt fungerat som en njutning för stunden. Som av en slump råkade muséets årliga vinprovning gå av stapeln just denna dag. Som de konnäsörer Kia och jag gärna vill kalla oss, så hade vi snabbt som ögat accepterat en inbjudan om att delta. 4 timmar senare har vi provat oss igenom 15 vingårdar, diskuterat med vinmakar och fått en inbjudan om att komma till Isabella Swacks vingård i Tokaj.

Jakten på schlager fortsatte på fredagkvällen. Vi har avverkat en kletzmerkonsert på Spinoza Haz. Hittade en envist samplande DJ på Café Negro. Det var på vippen att jag lånade ut mitt medhavda schlager-memostick till honom. Då blev i allafall fortsättningen bättre när vi kom till Café Montmartre som inte alls handahöll några franska chansoner. Nej här var det spanska gitarrer och en trummis med underbart handalag för koskälla och bongos. Den vingliga jakten fortsätter ikväll.